Idag orkar jag inte hålla garden uppe, eller snarare det gick inte, men efter en lugn promenad i solen på en timme och prat med bästis i Paris känns klumpen och oron lite lättare. Jag är en problemlösare men det uppstår mycket frustration i min kroppen när jag känner mig maktlös, när jag inte kan göra något åt saken utan bara vänta. Det är då jag få jobba på mitt tålamod istället.
På bristningsgränsen
Kommentarer
Lämna ett svar
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
Exakt! Puss!