Igår kom jag till jobbet och tränade innan, kvällen var lugn på centret och inget märkvärdigt hände tills det närmade sig stängning.
Jag tog emot en medlem som hade med sig en vän som ville provträna, jag tog id kort på besökaren, registrerade honom i vårt system och förklarade våra trivselregler. Inga konstigheter utan efteråt gick dom ner och tränade. Vi cirka 21:30 kommer en annan kvinnlig medlem upp som har tappat bort sin nyckel och jag blev tvungen att följa med henne ner för att klippa upp hennes lås på skåpet. På mitt jobb är receptionen på övervåningen och omklädningsrummen längst bort på den nedre våningen så det är en bit bort men jag verkligen skyndade mig att hjälpa henne för att sen kunna springa upp på övervåningen igen. Detta tar endast 2-3 minuter men när jag kommer ut ur omklädningsrummet så möts jag utav 6 st killar som hade tagit över hela gången, jag tar emot dom och förklarar att jag ska följa med dom upp, att detta är en medlemsklubb och dom har inte rätten att bara gå in. Medlemmen som hade en besökare med sig kommer nu och dessa killar är på mitt jobb för att hämta dom, medlemmen försöka lite snällt få killarna att snabba sig på men istället blir dom väldigt sexistiska och nedlåtande mot mig! Även han som var på besök, tidigare i receptionen hade jag upplevt honom trevlig och nu var det något helt annat. För första gången i mitt liv kände jag ett obehag på mitt eget jobb, jag kände mig kränkt över deras ägandeskap mot mig som tjej och inte respekterad.
Jag stod på mig samtidigt som jag höll mig professionell då jag har ett företag att tänka på, jag fick ut dom från centret väldigt smidigt men efteråt stod båda jag och den kvinnliga medlemmen som jag hjälpte och bara tittade på varandra – vafan hände? . Hon valde att stanna kvar med mig ett tag och prata så att killarna skulle ha hunnit iväg med sina bilar innan hon gick ut i garaget. Efteråt var jag tvungen att ringa väktarna och be dom stanna kvar med mig tills stängning för att jag kände mig rädd. Så himla obehagligt!
Såhär nöjd var jag efter min träning men inte några timmar senare när jag skulle åka hem. Just nu känner vill jag aldrig någonsin igen vara på jobbet själv efter kl 20 men jag har pratat med min platschef, skrivit en händelserapport och vi har en bra lösning på detta så att fortfarande kan känna oss trygga på vårt egna jobb.
Usch Rosanna, så hemskt att läsa. Skönt att du kunnat prata med platschefen och hittat en fungerande lösning. KRAM!