Tacksam och trött

Alltså jag hade glömt bort lite hur dessa första dagar med en ny bebis var men blir snabbt påmind när man väl hamnar i samma situation igen som för tre år sedan. Även om jag redan känner mig mer harmonisk som omföderska så har inte riktigt kroppen ställt om sig än, då pratar jag främst om sömnen. Atlas har både igår och idag sovit som bäst under hela förmiddagen och är mer pigg på att äta mycket och länge under kvällen och natten. Jag däremot är fortfarande inne i Alexis rutiner, kunna sova hela nätter, vara aktiv på dagen och efter middagen börja varva ner. Så jag är med andra ord konstant trött men ändå för pigg (gissar på att det även är pga amningen har kommit igång ordentligt) för att sova när Atlas sover. Tur att vi inte har något planerat dessa dagar förutom att ta emot besök som avlastar oss så fint, allt ifrån att komma med mat till att skämma bort Alexis med lek och presenter ❤️ så tacksam för det! Även om man känner sig som världens tråkigaste sällskap.